OM N-PHADDERIET

För många hundra år sedan levde sektionerna i harmoni på Campus. Men plötsligt en dag föll mörkret över Norrköping och ur skuggorna reste sig Skurkeriet. Deras skepnader rörde sig framåt över Campus och ingen vågade sig ur sina Gömställ-N. Skurkeriet hade återvänt för att skapa oro hos stadens invånare. Norrköping, även kallat Peking, som tidigare varit full av ljus och glädje, låg nu öde och endast ljudet av DÜNDERJÜRG-N kunde höras mellan husen. För att skydda nollan och återställa Ordning-N på Campus tog nu N-Phadderiet saken i sina händer.

Hövding-N var ute och flög på Glöd-N när en vind kom farande. Vind-N medförde ett brådskande meddelande om att Skurkeriet var tillbaka i Peking, denna gång för att återta Makt-N. Hövding-N bestämde sig genast att vända tillbaka mot Campus. Väl på campus och med Stav-N i sin hand slog Hövding-N i takten fyra gånger för att samla truppen.

Innan Hövding-N slagit klart sina slag kom Pil-N flygande. Samtidigt kom Slant-N upp från Strömm-N. Han var ute på sin dagliga simtur för god lycka när han simmade förbi en skugga. Då de insåg att inte ens Strömm-N var säker från Skurkeriets mörker förstod de att de måste forma Pakt-N - ett sista hopp för Peking.

Med Pakt-N vid sin sida dröjde det inte länge innan även Narr-N, med sin otroliga talförmåga och charm, anslöt sig till Hövding-Ns trupp. Med förhöjt mod och som en tapper skara om sex begav de sig iväg, med Pil-N i täten för att leda Väg-N. Men mörkret rör sig snabbt, och snart stod de ansikte mot ansikte med Skurkeriet.

Med ens var Kamp-N igång över slagfältet, och ljuset såväl som mörkret kämpade väl. Hövding-N tog täten, med Stav-N höjd högt, och fällde mången Skurk. Tätt därpå följde Pakt-N, med dubbla insatsen och krigslystnaden som sin general. Med en signal tillkallade Hövding-N ner Glöd-N från bergstopparna. Glöd-N tog till skyn och lät Eld-N regna över Skurkeriet. Medan Narr-N distraherade anfallarna med sina bästa gyckel passade Slant-N på att attackera med sitt svärd av solitt guld. Samtidigt höll sig Pil-N på avstånd för att bistå täckeld. Men mörkret är som starkast när Sol-N gått ner, och Sol-N har inte synts till i skyn på många månvarv. Hövding-N förstod att de inte skulle kunna hålla ut länge till, och att deras sista chans var att söka hjälp hos den visaste av dem alla.

Hövding-N anlände till Myt-Ns torn för att be om ockult assistans. Myt-N vände sig till Kittel-N och började blanda in ingredienser från hyllan. Myt-N tömde Burk-N och började blanda runt. Därefter öppnade Myt-N Mytbok-N och läste Inkantation-N. Myt-N fyllde flaskan och gav den till Hövding-N, flaskan fylld med ljus i dess renaste form. Med nytt hopp följde Myt-N Hövding-N ut på slagfältet, med DÜNDERJÜRG-Ns ljudvågor ekande mellan Berg-N.

Dock anade Hövding-N att deras styrkor ännu voro otillräckliga mot det annalkande mörkret. Hon vände sig då till Glöd-N, vars låga brann klarare än någon annans, och bad han finna Strid-N, ty utan Strid-Ns styrka vore segern avlägsen.

Glöd-N steg genast mot skyn, likt en eldslåga buren av vinden, och försvann bortom horisonten. Men så, i fjärran, hördes dånet. Hovar som slog mot marken som åskans rytm över slätten. I sin hand höll Strid-N svärdet höjt, ett krigsvrål bröt fram - rått, vilt och fyllt av uråldrig kraft. “EJ SKALL MÖRKRET RÅDA!” Vrålet ekade över Peking, och där det färdades väcktes modet hos de samlade. Med ett sista dån kastade sig Strid-N fram till Hövding-Ns sida, redo att möta Skurkeriet.

Och så stod de enade, åtta tappra själar, redo för den strid. Tillsammans, sida vid sida, återtog de Campus. Skurkeriet föll. Mörkret drevs tillbaka, och i gryningens ljus stod Peking åter i harmoni. Nollan var räddad - tack vare mod, list och N-Phadderiets orubbliga samarbete.